Möteskonflikt
Scenario: Möte
Block, stift-blyertspenna och bunt med papper.
Jag antecknar febrilt, massa ny information.
Det blir paus.
Mackor, kaffe och mjölk serveras.
"Tanten" går och hämtar sin kalender. Slår sig ner för att anteckna något. Jag tittar, gräslig handstil.
Jag häller mjölk i mitt kaffe, pratar kort med personen till vänster om mig.
Samtalet avslutas, jag återgår till kaffet.
Tittar upp.
Tanten har plötsligt tagit min penna.
Jag tänker att hon kanske behövde låna den en stund med tanke på att hon skulle skriva mer i sin kalender med sin gräsliga handstil.
Pennan läggs ner på bordet. Närmare tanten än mig.
Jag ser min chans att ändå sträcka fram handen och ta tillbaka den.
Tanten förklarar pausen slut i samma ögonblick som tanken passerar i mitt huvud.
Tanten tar upp pennan i handen och hostar en tanthosta på den.
(Min pennn!!! skriker hjärnan).
Jag har svårt att koncentrera mig på vad som sägs.
Tänker att jag måste memorera allt nu när jag inte har en penna så att jag kan anteckna.
Pennan läggs ner PÅ tantens kalender när mötet tar slut.
Jag inser att min favoritpenna nog är bortom all räddning.
Jag plockar undan kaffemuggar, socker, mjölk och kannor i hopp om att tanten ska inse att hon stulit från fattig student. (Ja jag är fattig för tillfället).
Icke.
Pennan ligger nu mellan hennes block, pärm och kalender.
Många andra är fortfarande kvar i rummet, jag kan inte börja pilla bland tantens saker utan att bli sedd.
Plötsligt hämtar tant som stått i samtal med larvig farbror sin kalender.
Jag ser min chans.
Med bestämda steg går jag fram till tantens plats, tar min penna blixtsnabbt och skyndar in till min handledares trygga kontor.
Gömmer pennan under mitt block för säkerhets skull.
Mission accomplished.
Well done Petra.
Tankar kring detta:
Ja det tåls att tänka på.
Block, stift-blyertspenna och bunt med papper.
Jag antecknar febrilt, massa ny information.
Det blir paus.
Mackor, kaffe och mjölk serveras.
"Tanten" går och hämtar sin kalender. Slår sig ner för att anteckna något. Jag tittar, gräslig handstil.
Jag häller mjölk i mitt kaffe, pratar kort med personen till vänster om mig.
Samtalet avslutas, jag återgår till kaffet.
Tittar upp.
Tanten har plötsligt tagit min penna.
Jag tänker att hon kanske behövde låna den en stund med tanke på att hon skulle skriva mer i sin kalender med sin gräsliga handstil.
Pennan läggs ner på bordet. Närmare tanten än mig.
Jag ser min chans att ändå sträcka fram handen och ta tillbaka den.
Tanten förklarar pausen slut i samma ögonblick som tanken passerar i mitt huvud.
Tanten tar upp pennan i handen och hostar en tanthosta på den.
(Min pennn!!! skriker hjärnan).
Jag har svårt att koncentrera mig på vad som sägs.
Tänker att jag måste memorera allt nu när jag inte har en penna så att jag kan anteckna.
Pennan läggs ner PÅ tantens kalender när mötet tar slut.
Jag inser att min favoritpenna nog är bortom all räddning.
Jag plockar undan kaffemuggar, socker, mjölk och kannor i hopp om att tanten ska inse att hon stulit från fattig student. (Ja jag är fattig för tillfället).
Icke.
Pennan ligger nu mellan hennes block, pärm och kalender.
Många andra är fortfarande kvar i rummet, jag kan inte börja pilla bland tantens saker utan att bli sedd.
Plötsligt hämtar tant som stått i samtal med larvig farbror sin kalender.
Jag ser min chans.
Med bestämda steg går jag fram till tantens plats, tar min penna blixtsnabbt och skyndar in till min handledares trygga kontor.
Gömmer pennan under mitt block för säkerhets skull.
Mission accomplished.
Well done Petra.
Tankar kring detta:
- Visste tanten att det inte var hennes penna?
- Är hon klepto?
- Upptäckte någon att jag tog tillbaka pennan?
- Tyckte hon att hon utan vidare, helt medveten om att hon tog någon annans penna, att hon hade rätt till det för att hon är högt uppsatt inom skolvärlden och jag bara kandidat?
Ja det tåls att tänka på.
