Petra Pires

V: Oj vilka välmålade naglar.
P: Tack!
V: Alltså de ser så nymålade ut!
P: Ja men jag målade dem i morse så det är kanske inte så konstigt :)
V: Har du tid med sånt på morgnarna?

Och ja. Jag brukar gå upp så pass att jag har tid att göra saker på morgonen (alltså när jag ska jobba eller på praktik eller till skolan, annars på helgerna har jag ingen diciplin).
Förr, när jag var yngre. Eller kanske hela livet fram tills jag fyllde 21, stressade jag på morgonen. Sov så länge jag kunde och stressduschade, stress-klädde på mig och stressåt. Ofta blev jag illamående för att jag stressade så mycket och inte hade tid med allt egentligen, men ändå gjorde allt jag skulle göra.
Iallafall så har jag brutit den här trenden och inte (peppar, peppar) försovit mig på flera år. Och jag har upptäckt att en stressfri morgon oftast leder till en glad Petra. Och det vill ju alla ha.

Men åter till konversationen. Ja jag har tid att måla naglarna, däremot har jag sällan tid att låta det torka. Jag är så dålig på att vänta liksom.
Idag när jag satte mig vid frukostbordet (läs datorbordet) så hade jag en halvtimme avsatt för frukost/internet. Men de senaste dagarna har tiden liksom gått jättesnabbt. Så jag har kommit iväg hemifrån ca fem minuter senare än jag tänkt och därmed fått snabbcykla till praktiken. Inte bra. Det har varit motvind.

Men idag ska jag ta tag i det och gå 08.10 istället för 08.22.

Senare ska jag åka till Stockholm men innan dess är det praktik, träning och packning som gäller!