Lite oftare
Jag kanske borde uppdatera lite oftare. Förut så hade jag så mycket i mig, det var så mycket som hände som jag ville berätta om. Nu på jobbet så händer det inte så mycket. INte sånt som är kul att läsa om i alla fall, kan jag tänka mig.
Jag tror att det har att göra med att alla som jobbar här är "vuxna" (ja förutom Balsam då, men hon och jag sitter ju inte på samma ställe) och vuxna gör inte lika konstiga saker som ungdomar och vuxna funderar inte på samma saker som oss unga heller för den delen.
Jag känner att jag inte riktigt kan fundera över mina vanliga kluringar här, för alla har svar på tal. Ingen som funderar. Alla vet allt.
Till exempel när jag gjorde ansikts-yoga. (man blåser upp kinderna och sitter så en stund). Då skrattade dom bara och undarde vad jag höll på med. Leker jag fisk? Nej jag gör ju ansikts-yoga!
Då följde bara fler skratt. Ingen som ville prova på det.
Fast vem vet, kanske gick någon av dom hem och testade framför spegeln där ingen såg? Hoppas det.
Annars så brukar jag fundera över vad som kommer hända när jag pluggat klart. Eller medan jag pluggar.
Jag menar, kommer jag ´bli som Helis (som pluggar jääämt) eller som AB/Jenny som man knappt hör att dom pluggar men ändå klarar sig galant? Jag gissar på det sista. Sån har jag ju alltid varit förr. Men förr har jag inte riktigt varit sådär intresserad att jag verkligen velat plugga. Då har det mer handlat om att man ska ta sig igenom skolan med så bra betyg som möjligt. Hoppas att det inte blir så när jag börjar på riktigt. Hoppas att jag verkligen ska tycka att det är kul och intressant!
Ja nu fick jag lite mer inspiration. Ska läsa lite om Malmö högskola igen. Jag tycker om att göra det. Jag vet att så fort nyåret är över/här så kommer jag börja inse att det är vår och sen helt plötsligt april och då dags att söka.
Oj oj oj. Tänk om jag skulle komma in (vilket jag nog alldeles säkert gör eftersom att intagningspoängen ligger på typ 14.8 och jag har ca 16.8, men man ska inte ropa hej förens man kommit över ån).
Och tänk då att jag faktiskt tar tag i mitt liv på "riktigt" och skaffar mig en utbildning som jag faktiskt kommer att ha nytta av och fortsätta jobba med. Förhoppningsvis.
Fast man vet aldrig med mig. Egentligen skulle jag nog bli fotograf. Det skulle jag nog aldrig tröttna på. Eller äga min egen tidning. Eller vara konsult som blir uthyrd svindyrt och utvecklar folk.. som jag ska utbilda mig till :)
Jag tror att det har att göra med att alla som jobbar här är "vuxna" (ja förutom Balsam då, men hon och jag sitter ju inte på samma ställe) och vuxna gör inte lika konstiga saker som ungdomar och vuxna funderar inte på samma saker som oss unga heller för den delen.
Jag känner att jag inte riktigt kan fundera över mina vanliga kluringar här, för alla har svar på tal. Ingen som funderar. Alla vet allt.
Till exempel när jag gjorde ansikts-yoga. (man blåser upp kinderna och sitter så en stund). Då skrattade dom bara och undarde vad jag höll på med. Leker jag fisk? Nej jag gör ju ansikts-yoga!
Då följde bara fler skratt. Ingen som ville prova på det.
Fast vem vet, kanske gick någon av dom hem och testade framför spegeln där ingen såg? Hoppas det.
Annars så brukar jag fundera över vad som kommer hända när jag pluggat klart. Eller medan jag pluggar.
Jag menar, kommer jag ´bli som Helis (som pluggar jääämt) eller som AB/Jenny som man knappt hör att dom pluggar men ändå klarar sig galant? Jag gissar på det sista. Sån har jag ju alltid varit förr. Men förr har jag inte riktigt varit sådär intresserad att jag verkligen velat plugga. Då har det mer handlat om att man ska ta sig igenom skolan med så bra betyg som möjligt. Hoppas att det inte blir så när jag börjar på riktigt. Hoppas att jag verkligen ska tycka att det är kul och intressant!
Ja nu fick jag lite mer inspiration. Ska läsa lite om Malmö högskola igen. Jag tycker om att göra det. Jag vet att så fort nyåret är över/här så kommer jag börja inse att det är vår och sen helt plötsligt april och då dags att söka.
Oj oj oj. Tänk om jag skulle komma in (vilket jag nog alldeles säkert gör eftersom att intagningspoängen ligger på typ 14.8 och jag har ca 16.8, men man ska inte ropa hej förens man kommit över ån).
Och tänk då att jag faktiskt tar tag i mitt liv på "riktigt" och skaffar mig en utbildning som jag faktiskt kommer att ha nytta av och fortsätta jobba med. Förhoppningsvis.
Fast man vet aldrig med mig. Egentligen skulle jag nog bli fotograf. Det skulle jag nog aldrig tröttna på. Eller äga min egen tidning. Eller vara konsult som blir uthyrd svindyrt och utvecklar folk.. som jag ska utbilda mig till :)
