Stress
Just det. Jag vill ju berätta om hur det var att resa den här gången.
I fredags (fredagen den trettonde) hade jag lite dödsångest och trodde att planet skulle störta, men det gjorde det inte.
Däremot så hade jag väldigt stressigt mellan jobbet och Arlanda. Först så fick jag inte sitta på tåget eftersom att det tydligen var rusningstid och alla platser var upptagna. Sen så när jag bytt tåg i Karlberg så fick jag inte sitta på det heller... och när vi kom till Solna så åkte tåget för långt på stationen, fick backa och så blev vi stående...!
I tio minuter stod vi stilla och paniken började växa att jag skulle missa bussen i Märsta som skulle ta mig till Arlanda. Och när tåget ca 10 min sent rullade in på Märsta station och alla började springa mot diverse bussar så ser jag hur bussen jag skulle med åker! Fast att busschaffisen måste sett att vi kom ca 20 pers och ville med bussen.
Som tur var så kom en ny buss en kvart och en korv senare och jag åkte för en gångs skull till rätt terminal och kom in där man ska komma in.
Gick genom säkerhetskontrollen som en van businessresenär och kom till gaten precis när de började boarda.
Så jag ställde mig i SAS Eurobonus-kön och drog mitt kort och kom på planet i väldigt god tid.
Jäkligt smidigt att man kan checka in online faktiskt. Annars hade jag nog missat att checka in eftersom att det stänger 20 min innan avgång.
Iallafall så gick flygresan bra och jag sov nästan hela. Det gör jag alltid. Powernappar.
Tågresan hem då?
Jaa det började med att jag och Patrik var lite sega med att bli klara eller nåt för när vi väl kom ut till bilen var klockan (på bilen) 16.08 och mitt tåg skulle gå 16.17 från centralen.
Men pappa Jan gasade på och vi kom fram till stationen 16.14 på bilklockan... men bara 16.12 på min mobil och på tågstationens klocka som tur var.
Så jag hann med tåget (fast vi sprang faktiskt från bilen) och fick en fönsterplats med bord framlänges. Den bästa platsen man kan tänka sig med andra ord.
Efter att ha läst cosmo och lyssnat på musik en stund ringde Patrik för att snacka lite. Jag tryckte på paus på iPoden men då dog den.
Nu funkar den inte alls. Det startar och så, men den funkar inte.
Jag får väl lämna in den till en ipod-affär snart, men det var jääkligt störnade att den slutade fungera bara sådär!
Fick låna "byta" tidning med kvinnan i sätet bredvid, men hon var mycket äldre och läste en damtidning som jag inte uppskattade så mycket.
Hundra år senare kändes det som rullade vi äntligen in på Stockholm central och jag behövde bara vänta på pendeln i tre minuter fast att jag trodde att jag just missat det.
Så var det med det.
I fredags (fredagen den trettonde) hade jag lite dödsångest och trodde att planet skulle störta, men det gjorde det inte.
Däremot så hade jag väldigt stressigt mellan jobbet och Arlanda. Först så fick jag inte sitta på tåget eftersom att det tydligen var rusningstid och alla platser var upptagna. Sen så när jag bytt tåg i Karlberg så fick jag inte sitta på det heller... och när vi kom till Solna så åkte tåget för långt på stationen, fick backa och så blev vi stående...!
I tio minuter stod vi stilla och paniken började växa att jag skulle missa bussen i Märsta som skulle ta mig till Arlanda. Och när tåget ca 10 min sent rullade in på Märsta station och alla började springa mot diverse bussar så ser jag hur bussen jag skulle med åker! Fast att busschaffisen måste sett att vi kom ca 20 pers och ville med bussen.
Som tur var så kom en ny buss en kvart och en korv senare och jag åkte för en gångs skull till rätt terminal och kom in där man ska komma in.
Gick genom säkerhetskontrollen som en van businessresenär och kom till gaten precis när de började boarda.
Så jag ställde mig i SAS Eurobonus-kön och drog mitt kort och kom på planet i väldigt god tid.
Jäkligt smidigt att man kan checka in online faktiskt. Annars hade jag nog missat att checka in eftersom att det stänger 20 min innan avgång.
Iallafall så gick flygresan bra och jag sov nästan hela. Det gör jag alltid. Powernappar.
Tågresan hem då?
Jaa det började med att jag och Patrik var lite sega med att bli klara eller nåt för när vi väl kom ut till bilen var klockan (på bilen) 16.08 och mitt tåg skulle gå 16.17 från centralen.
Men pappa Jan gasade på och vi kom fram till stationen 16.14 på bilklockan... men bara 16.12 på min mobil och på tågstationens klocka som tur var.
Så jag hann med tåget (fast vi sprang faktiskt från bilen) och fick en fönsterplats med bord framlänges. Den bästa platsen man kan tänka sig med andra ord.
Efter att ha läst cosmo och lyssnat på musik en stund ringde Patrik för att snacka lite. Jag tryckte på paus på iPoden men då dog den.
Nu funkar den inte alls. Det startar och så, men den funkar inte.
Jag får väl lämna in den till en ipod-affär snart, men det var jääkligt störnade att den slutade fungera bara sådär!
Fick låna "byta" tidning med kvinnan i sätet bredvid, men hon var mycket äldre och läste en damtidning som jag inte uppskattade så mycket.
Hundra år senare kändes det som rullade vi äntligen in på Stockholm central och jag behövde bara vänta på pendeln i tre minuter fast att jag trodde att jag just missat det.
Så var det med det.
