25:e - äntligen.
Nu är dagen här. Dagen jag har väntat på. Pengarna rullar in. Jag kan göra vad jag vill. Varför känns det inte spralligt i hela kroppen för? Blir man inte lyckligare av pengar? Eller beror det på att jag är grinig bara? Kommer jag att bli gladare vid lunch när jag går på Åhléns och faktiskt har råd att köpa det jag tittar på? Kanske ska ta en snabb shoppingrunda på Gina också och se om jag hittar något somrigt?
Nej dom där jävlarna drar ner mitt humör. Jag som var så glad hela vägen hem igår. Jag var helt säker på att det skulle vara en avi som sa att jag kunde åka och hämta min Orbi. Men nej. Varför, jaa varför kunde dom inte ringa min mobil?!! Då hade jag sluppit vara sur. Egentligen är jag inte sur för att den inte kom. Jag är sur för att jag hade fel. Jag var så tvärsäker på att jag skulle ha fått den igår. Och så krasch boom bang så fick fötterna landa på jorden när jag insåg att dom minsann hade telefontid mellan 8-16 och att ingen människa i världen skulle kunnat ringa dom om man inte visste var man skulle ringa förens man kom hem.
Så jag ringde nyss. Otrevlig var han också. Ibland kan jag förstå småstadsmentaliteten som säger att stockholmare är dryga. Han var en sån. Jag antar att jag också var det.
Bajs. Jag vill inte jobba idag heller. Jag vill ut i solen och skina och må bra. Jag sitter inne i dunklet och är sur.
Känner mig ful också. Helt uppsvälld och felklädd. Jag tänkte att det kunde vara fint med shorts och vitt linne.
Men i stockholm är alla så trendiga att inte ens basic håller längre. Förjävligt. Om några månader när jag köpt upp mig en ny stockholmsgarderob kommer jag inte gnälla mer. Men just nu känns det som att alla är så rätt och jag är så fel.
När slutade alla med ballerina tillexempel? Och varför vill alla vara vikingar på fötterna?
Fick alla sina träningsredskap i tid utom jag? Eller hur kan ALLA vara så himla smala och slanka? Det var dom ju inte förut? Eller var jag smalare då så att jag inte märkte hur smala alla var?
Blääää nä det var inte meningen att dra ner era humör också.
Jag önskar alla en härlig varm dag och smörj in er ordentligt.
Nej dom där jävlarna drar ner mitt humör. Jag som var så glad hela vägen hem igår. Jag var helt säker på att det skulle vara en avi som sa att jag kunde åka och hämta min Orbi. Men nej. Varför, jaa varför kunde dom inte ringa min mobil?!! Då hade jag sluppit vara sur. Egentligen är jag inte sur för att den inte kom. Jag är sur för att jag hade fel. Jag var så tvärsäker på att jag skulle ha fått den igår. Och så krasch boom bang så fick fötterna landa på jorden när jag insåg att dom minsann hade telefontid mellan 8-16 och att ingen människa i världen skulle kunnat ringa dom om man inte visste var man skulle ringa förens man kom hem.
Så jag ringde nyss. Otrevlig var han också. Ibland kan jag förstå småstadsmentaliteten som säger att stockholmare är dryga. Han var en sån. Jag antar att jag också var det.
Bajs. Jag vill inte jobba idag heller. Jag vill ut i solen och skina och må bra. Jag sitter inne i dunklet och är sur.
Känner mig ful också. Helt uppsvälld och felklädd. Jag tänkte att det kunde vara fint med shorts och vitt linne.
Men i stockholm är alla så trendiga att inte ens basic håller längre. Förjävligt. Om några månader när jag köpt upp mig en ny stockholmsgarderob kommer jag inte gnälla mer. Men just nu känns det som att alla är så rätt och jag är så fel.
När slutade alla med ballerina tillexempel? Och varför vill alla vara vikingar på fötterna?
Fick alla sina träningsredskap i tid utom jag? Eller hur kan ALLA vara så himla smala och slanka? Det var dom ju inte förut? Eller var jag smalare då så att jag inte märkte hur smala alla var?
Blääää nä det var inte meningen att dra ner era humör också.
Jag önskar alla en härlig varm dag och smörj in er ordentligt.
